Vårt jobb är att komma fram

Att rädda liv får inte kosta liv. Därför är trafiksäkerheten en central fråga inom all blåljuskörning.
– Mycket handlar om attityder och beteende. En utryckningsförare måste vara smart och ödmjuk, säger Mikael Signon, sjuksköterska i ambulans och utbildare av utbildarna.

I 40 år har Mikael Signon suttit bakom ratten till en ambulans sedan han som 19-åring fick sommarvikariat som ambulanssjukvårdare. Då som något av en adrenalinstinn sensationssökare, med stort motorintresse och besvarad kärlek till att framföra båtar, motorcyklar och bilar – gärna i höga hastigheter.

När Mikael blev uttagen till landets första utbildning för trafikinstruktörer inom utryckningskörning fick han en aha-upplevelse.
– Då förstod jag att det inte handlade om att vara bäst på att gasa eller att kunna backa snabbt mellan koner. Utbildningen väckte ett intresse av att föra vidare mina egna insikter till andra ihop med forskningsresultat.

Vid sidan av heltidsjobbet som sjuksköterska i ambulans inom region Gävleborg med placering i Söderhamn driver Mikael Signon i dag egna utbildningsföretaget I am safe där han utbildar instruktörer. Han är en av landets främsta experter på blåljuskörning och säkerhet.
– Jag har i alla fall ett brinnande intresse för trafiksäkerhet och arbetsmiljö, säger han själv.

Tänka taktiskt

Fortfarande efter 40 år inom ambulansen älskar hälsingen sitt arbete.
– Det har inte funnits en dag som jag inte velat gå till jobbet. Det pågår en ständig medicinsk utveckling som är stimulerande, jag har bra kollegor och vi får mycket positiv feedback från patienterna.

Den sensationssökande typen av förare som går igång på spänning och höga farter, en sådan som han själv en gång var, vill Mikael helst inte se bakom ratten på ett utryckningsfordon.

På sina utbildningar betonar han istället vikten av att tänka smart och taktiskt, kunna sitt geografiska område och om möjligt välja primära utryckningsvägar med få osyddade trafikanter. Men även att ha ett bra samspel med kollegor och medtrafikanter, vara ödmjuk i trafiken och se insatsen som en helhet där tid kan sparas in på bra förberedelser. Vårdaren där bak gör ett bättre jobb och patienten mår bättre om det inte går onödigt fort. 
– Tidsvinsten man kan göra ute på vägarna är oftast obetydlig. Om vi till exempel kör 150 i stället för 140 kilometer i timmen mellan Söderhamn och Hudiksvall tjänar vi 18 sekunder per mil.

Tunnelseende

Forskningen visar att många olyckor i samband med utryckningskörning sker vid korsningar med rödljus under rusningstid. Förarna är stressade, kör för fort, är mentalt redan framme vid patienten eller brandplatsen, får tunnelseende och förmår inte ta in all information.
– Därför har vi som riktlinje att inte passera rött ljus i högre hastighet än 15-20 kilometer i timmen.

Ett annat kritiskt moment vid körning i stadsmiljö är att passera bussar som stannat på hållplatser för att släppa av passagerare.
– En vanlig buss är tolv meter lång. Kör vi i 30 hinner vi reagera, bromsa och stanna om någon kliver ut framför bussen. Kör vi däremot i 50 blir det en kollision i samma hastighet. Vi hinner inte reagera. Och för insatsen har det ingen betydelse om vi åkt i 30 eller 50, säger Mikael Signon som ytterligare ett exempel på vikten av att tänka taktiskt och inte jaga inkörda sekunder genom att trampa hårt på gasen.
– Vårt jobb är att komma fram. Kör vi i diket når vi inte det målet.

Bilarnas konstruktion och utrustning har också stor betydelse för trafiksäkerheten och arbetsmiljön. Region Gävleborg kör med Chevroletbaserade storbilsambulanser från Ambulansproduktion i Sandviken AB.
– Jag upplever att de är väldigt tillmötesgående på Ambulansproduktion när det gäller möjligheterna att förbättra säkerhet och arbetsmiljö.

Hur är bilen att köra och jobba i?

– Den är en stor, hög bil med bra framkomlighet och bra sikt. Den är också lättmanövrerad med stora speglar. Jag upplever själv att det är lättare att backa med chevan än med mindre bilar. Krockskyddet är också bra för vår egen del. Skåpet är lätt att jobba i. Man kan sitta bältad och ändå komma åt den mesta utrustningen, dock inte riktigt allting. En stor fördel är att vi kan vara två vårdare när vi har en svårt sjuk patient eller vid introduktion.

Vad ska ambulansbyggarna tänka på inför framtiden?

– När får vi självkörande ambulanser och hur ska de klara av att kommunicera med andra trafikanter? Har vi drönarambulanser om låt säga 25 år? Hur kan man utveckla förarstöd som exempelvis hjälper föraren att upptäcka vilt eller bromsa vid kritiska situationer med oskyddade trafikanter? Det är några spännande saker att fundera över.

”Vårt jobb är att komma fram. Det gör vi inte om vi kör i diket”, säger Mikael Signon. Hans budskap att de stora tidsvinsterna inte görs med hjälp av extra höga hastigheter.

Fem saker att tänka på vid blåljuskörning:

· Kom till jobbet utvilad och mentalt förberedd.

· Var riskmedveten och ödmjuk mot andra trafikanter.

· Ha en bra kommunikation med arbetskamraterna för att minska stressen.

· Se varje insats som en helhet ur perspektivet tidsvinst.

· Ta stöd av riktlinjer i trafiken och skapa en trafikpolicy.